TJUGOÅRIG SNORVALP PÅ VIFT

Song Kran

Ett nytt land, en ny stad och nya intryck. Den starka solen var fortfarande lika närvarande men luftfuktigheten hade ökat en smula. Thailand, Bangkok. En stad jag har hört mycket om men aldrig upplevt själv.

Jag var exalterad men samtidigt lite smått nervös när taxin släppte av oss på Kaosan Road, mitt i smeten. Mycket kretsar kring denna gata. Det är bland annat här det thailändska nyåret firas som lyckligtvis inträffade under vår tid i Bangkok. Vi hade läst på om nyårsfirandet innan och insett att det är helt annorlunda än hemma i Sverige.

Thailändarna firar inte Nyår med formella middagar, fina viner och påkostade raketer. Här nere firar man med smutsigt kranvatten, billig öl och massor med glädje. Festligheterna äger rum på bestämda gator för olika städer där folk samlas och ansluter till ett stort vattenkrig. Tanken är att vattnet ska skölja bort synder från föregående år och ge lycka inför nästkommande. Charmig och oerhört rolig tradition. Små grodorna runt midsommarstången ligger i lä.

Folk strömmade in på den avspärrade gatans båda håll och kastade vatten på förbipasserande. Stora vattenpistoler såldes i mängder och vatten fanns att köpa längs gatan tillsammans med de allra mest rutinerade Song Kran-firarna som utrustat sig med stora slangar och hinkar.

Med våra inköpta vapen tog vi oss ann det Thailändska nyåret och fick komma in bakom grindarna som avgränsade vattenkriget någorlunda. Eftersom jag är en stel västerlänning kändes det till en början olämpligt att kasta vatten på främmande människor. Men efter jag för tredje gången fick en hink med iskallt vatten över mig kände jag hur de moraliska spärrarna släppte. Gatan fungerade som en tidsmaskin. Jag blev sju år igen och, precis som alla andra, härligt barnslig.

Trots att stämningen var på topp var jag smått orolig över att det skulle balla ur och att någon skulle skjuta på någon som verkligen inte ville var med. Men det hände aldrig. Vi möttes av hundraprocentig glädje under hela dagen. Jag tycker det är overkligt att det krävs så lite som vatten för att sammanföra människor från olika delar av världen. Så äckligt enkelt.

Två timmar var vi på gatan och hade oerhört kul. Vi flydde sedan hem till rummet för att undvika solen. En fantastisk upplevelse som jag sent kommer glömma.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *