TJUGOÅRIG SNORVALP PÅ VIFT

Kärlek till vintern

 

När mörkret vinner över ljuset. När soluppgången kryper längre in på dagen och solnedgången kommer snabbare. När gässen får nog och flyr söderut. När hösten är passé och vintern greppar tag. När saknaden av ljus provocerar majoriteten av Sveriges befolkning så mycket att den sluter upp i en gemensam klagosång. Då mår jag bra.

Det är svårt för mig att sätta ord på varför jag trivs så bra i Sveriges dystra vinter. En teori, självisk men tyvärr trovärdig, är att det sadistiska i mig mår bra av att se andra människors reaktion på den gråa omgivningen. Att jag får energi av att se alla trötta ansikten med tunga ögonlock på morgonbussen, på gatan vid lunchtid och kring matbordet under kvällstid. Att jag njuter av det faktum att svenska folket försjunker i en kollektiv dvala, mer eller mindre. Jag får brist på empati för det trötta folket, en känslokyla som kommer i sällskap av vinterkylan.

Utöver skadeglädjen finner jag det omslutande mörkret oerhört betryggande. Det blir svårare att titta för långt bort och det blir enklare att se och uppskatta det som finns här och nu. Man får en känsla av kontroll och lugn.

I tillägg till det betryggande mörkret tillkommer den gnagande kylan under vintertiden. En gnagande kyla som jag tar emot med öppna armar. Det finns något tilltalande i kylan. Den känns mindre tillgjord än vad värmen gör och mer påtaglig. Torr och nästan substantiell. Som om man kan ta på den.

Även om jag nu endast förklarat min kärlek till vinterns mörker och kyla måste man ändå nämna de finare ögonblicken under vinterhalvåret som även det trötta folket uppskattar. Solen som lyser in mellan trädtopparna på morgonkvisten och kastar sitt orangea ljus över den efterlängtade snön som klamrar sig fast på trädgrenarna och får skogsbrynet att se ut som ett stort trassel av vitt garn. Trots att vi endast får en liten mängd av dessa ”gyllene ögonblick” under vintertiden i Sverige, så är de värda den kalla väntan i mörkret.

Jag har kärlek till vintern.

4 Comments

  1. Mormor

    Vad kul och trevligt Valter. Då får jag möjlighet att följa dej när du är ute på äventyr och när du sitter o pluggar i Amerikat.
    Lycka till!

  2. Björn

    Hej Valter!

    Jag håller med mormor. Det ska bli kul att följa dig och din resa. Jag hoppas du får mycket att skriva om.
    Ta hand om dig.

    • Valter

      Tack Morbror!

      Hade varit kul att få lite response av dig längre fram. Du som är erfaren bloggare och vet det där ”måla med ord”. Sköt om dig!

      Valter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *